Slutpackad men snurrig ändå

Min första vecka som skåning igen har börjat SJUKT bra. Nerbäddad i soffan med frysta hallon och vakendrömmar hela dagen. Har tänkt en massa om hur det är att vara tillbaka på samma punkt utan att ha backat. Men just nu orkar jag knappt tänka klart än mindre få skrivordning. En tröst är att det är mycket trevligare att vara sjuk hemma än i studentboendets sjuka ensamhet med pluggstress ekande mellan omöblerade väggar. Här kan jag bli frisk i ett nafs och sen då jävlar. Jag har sjukt mycket friska drömmar.