11.11

Varje dag tittar jag på klockan 11.11 som genom en slump och så har ännu en dag gått. Åt vilket håll? En onsdagsförmiddag tänker jag på vad jag missar, precis som man inte borde... För tudelad lyssnar jag på responsen från långt inne. Hur känns det egentligen? Vad är det egentligen som gör mig glad? Mitt i tron på att det är prestation som räknas. Mitt i att tänka logiskt för att röra sig frammåt och inte stå still och dansa runt.

Hitta en jävla passande motor är det vad jag vill!? Ska jag verkligen rädda världen med minröjningsmaskiner eller servera billig öl från en tapp i 45 graders vinkel! För när jag tänker tillbaka ett antal år och läser det jag gjort så kommer svaret på vad som gömmer sig bakom ordet njutning, som jag använder allt för mycket. Att lyssna. Att skriva. Att dansa. Varför sitter jag då och räknar på tryck under diplom från FN?

Jag fattar inte migsjälv och mitt sätt att glömma.






varit
bara mig själv
all evighet

men ändå
som om jag föddes igår

*Nov-2003*