En lägenhet hade varit najs...bara för mig. Sedan tog det en dag och jag stod i en perfekt sådan av en slump. En dag till och hyresvärden gav tummen upp. En dag till och jag har provsovit. Underbart! Vaknade fyra till böneutropen som ekade bland de små gränderna. Ville sova men låg vaken och lyssnade. Bara för att jag kunde.
Skulle visa alla att jag kan laga mat. Att jag är vuxen duktig och kan hålla tider. Allt flöt på och jag vandrade på måfå tills jag hittade en affär med hallumiost, bara sådär. Men det blev bränt och gästerna kom. Istället för att ramla lika pladask som misslyckandet började jag om. Omvandlade klumpen i halsen till grym matlagningsenergi. Sprang mellan kök och mingel och fick ihop en grym rätt. Hurra för konsten att försöka igen!
Jag tog med mig sand hem igår från en kall strand, med varma skratt. Och rädd? Jag är rädd för att tiden ska gå för fort! Det är så mycket jag vill hinna med nu.
No comments:
Post a Comment